Bältros
Bältros kan ge långvariga effekter
Bältros kan ge smärtsamma symtom och långvariga komplikationer. Det finns ingen behandling mot sjukdomen om den upptäcks sent. Vaccin är enda sättet att förebygga bältros.
Bältros – sällan farligt men spåren kan sitta i länge
Bältros är en virussjukdom som orsakas av samma virus som vattkoppor.
Symtom på bältros är kliande blåsor som initialt är klara och sedan blir mörka. Några dagar innan blåsorna syns är det vanligt att huden bränner och gör ont på det området. Du kan även bli trött och yr samt få huvudvärk och feber. Blåsorna kan uppstå varsomhelst på kroppen men sitter oftast samlade på ena sidan av kroppen. Omkring 20 procent av alla som drabbas av bältros får långvariga nervskador, så kallad PHN. Personer över 80 år är den största riskgruppen för det.
Många faktorer kan orsaka bältros
Alla som haft vattkoppor kan få bältros senare i livet. Detta eftersom viruset ligger vilande i kroppen. Dock får inte alla som haft vattkoppor bältros. Det finns flera orsaker till att viruset aktiveras igen. De vanligaste är nedsatt immunförsvar samt hög ålder. En tredjedel av alla som haft vattkoppor, får bältros senare i livet. Av dem är två tredjedelar över 80 år.
Även läkemedel och andra sjukdomar som påverkar immunförsvaret samt emotionell påverkan så som stress och trauma kan aktivera viruset.
Behandling måste sättas in tidigt
Ökad ålder och nedsatt immunförsvar ökar risken för att utveckla bältros. Behandlingen för riskgrupper är läkemedel som bromsar virusets tillväxt i kroppen.
Personer som är under 50 år och i övrigt fullt friska behöver oftast inte uppsöka vård. Effekterna av bältros kan vara allvarliga och sitta i länge. Bältros kan i vissa fall leda till lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Effekten av virushämmande läkemedel avtar 72 timmar efter att de första symtomen uppstår. Därför är det viktigt att rätt behandling påbörjas i god tid.
Vaccination är det enda sättet att förebygga bältros.
Kan smitta personer som inte haft vattkoppor
Det är möjligt att få bältros mer än en gång. Bältros är inte smittsamt mellan personer som tidigare haft vattkoppor. Däremot kan en person som aldrig haft vattkoppor smittas av någon med bältros och kommer då att få vattkoppor.
Det finns vaccin mot vattkoppor. Vaccinet rekommenderas främst till grupper som kan drabbas extra hårt om de blir sjuka i vattkoppor, som barn med nedsatt immunförsvar samt vuxna. Vaccinet är godkänt att ge till alla över nio månader.
Symtom och diagnos
Besvärliga symtom, ibland svår att upptäcka
Brännande känsla i huden, kliande blåsor och lätt feber är exempel på symtom på bältros. Bältros kallas ibland helveteseld på grund av att den kan ge en brinnande smärta i huden.
En läkare kan oftast ställa diagnos av bältros men ibland ger sjukdomen inte de karaktäristiska blåsorna och då kan den vara svår att upptäcka. Skydda dig mot bältros och lindra eventuella symtom genom att vaccinera dig.
De första symtomen på bältros är att huden blir känslig för beröring. Inom några dagar får du blåsor som kliar. Blåsorna är till en början klara men blir sedan mörkare. Blåsorna kan uppstå varsomhelst på kroppen men sitter oftast samlade på ena sidan av kroppen. Andra vanliga symtom är att känna sig allmänt sjuk och vara trött, yr och få huvudvärk och lätt feber.
Långvariga effekter av bältros
Bältros kan leda till postherpetisk neuralgi, PHN, som är långvariga och smärtsamma nervskador. PHN kan vara mycket smärtsamt och det finns ingen behandling. Risken för PHN ökar med ålder.
Om bältros sätter sig i ansiktet eller på halsen, ökar risken för stroke och i vissa fall finns en ökad risk för hjärninflammation. Bältros kan sätt sig på synnerven eller i ögat och kan då leda till nedsatt syn eller till och med blindhet. Sätter sig sjukdomen i örat kan hörselnedsättning och i sällsynta fall dövhet, bli en effekt. Lunginflammation kan uppstå om du får bältrosblåsor på andningsvägarna.
Vaccinera dig mot bältros för att få ett bra skydd mot sjukdomen.
Sök vård om du tillhör riskgrupp
Oftast läker bältros av sig själv och blåsorna brukar försvinna inom två veckor. Du kan dock fortsätta att känna av området där du haft blåsor. Smärtan går oftast över efter några månader. Vissa grupper löper högre risk att få allvarliga symtom och långvariga komplikationer av bältros. Sök därför alltid vård om du misstänker att du har bältros och
- är över 50 år
- har nedsatt immunförsvar
- känner dig mycket sjuk
- har utslag eller smärtor i ansiktet
En läkare kan oftast ställa diagnosen bältros bara genom att titta på utslagen och ställa frågor om dina symtom. Du får även svara på frågor om du haft vattkoppor tidigare och om du har nedsatt immunförsvar. Någon provtagning eller ingående undersökning brukar inte behövas. Tillhör du en riskgrupp ska du alltid söka vård om du misstänker att du har bältros
Orsaker och riskfaktorer
Riskfaktorerna är svåra att påverka
Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor. Hög ålder och nedsatt immunförsvar är några av riskfaktorerna till bältros. Skydda dig mot bältros genom att vaccinera dig.
En av tre får bältros
Bältros orsakas av viruset varicella-zoster, som även orsakar vattkoppor. Drygt 95 procent av personer som växt upp i Sverige har haft vattkoppor. Har du en gång haft vattkoppor kan du få bältros senare i livet. Infektionen ligger vilande i kroppen och kan blossa upp igen av olika faktorer, exempelvis ålder och nedsatt immunförsvar. Alla som haft vattkoppor utvecklar inte bältros. Det är möjligt att få bältros flera gånger.
Försvagat immunförsvar orsakar bältros
När immunförsvaret försvagas med åldern eller på grund av andra faktorer, kan viruset återaktiveras och orsaka bältros. Här är några orsaker och riskfaktorer för bältros:
- Ålder: Personer över 50 år löper större risk att drabbas av bältros.
- Övriga sjukdomar som påverkar immunförsvaret.
- Vissa läkemedel, särskilt de som sänker ditt immunförsvar.
- Stress och andra emotionella påfrestningar, till exempel trauma
Vaccination mot bältros är en effektiv förebyggande åtgärd. Vaccin ger dig ett bra skydd mot att utveckla sjukdomen.
Kan smitta personer som inte haft vattkoppor
Till skillnad från vattkoppor, som är en luftburen smitta, smittar bältros enbart via direktkontakt. Bältros är inte smittsamt mellan personer som tidigare haft vattkoppor. Däremot kan en person som aldrig haft vattkoppor smittas av någon med bältros och kommer att insjukna i vattkoppor.
Bältros under graviditet
Att få bältros under graviditet är ovanligt och inte farligt för fostret. Vid behov kan du som gravid få behandling med virushämmande läkemedel.
Om du är gravid och inte har haft vattkoppor bör du undvika att träffa personer med bältros eftersom du riskerar att smittas. Fosterskador är inte vanliga men du som gravid kan bli allvarligt sjuk eftersom de som får vattkoppor i vuxen ålder ofta blir sjukare än barn som får vattkoppor.
Behandling och läkemedel
Du kan göra mycket själv men vissa behöver läkarvård
Bältros går vanligtvis över av sig själv, men riskgrupper får ofta behandling i form av virushämmande läkemedel. Du kan själv även lindra dina symtom med receptfria läkemedel. För bästa effekt ska bältrosbehandlingen påbörjas tidigt.
Rätt behandling snabbt för att minska komplikationerna
Virussjukdomen bältros kännetecknas av kliande blåsor som samlas på ett område på kroppen. Bältros går oftast över av sig själv men är du över 50 år eller har nedsatt immunförsvar kan du behöva läkemedel som bromsar virustillväxten, så kallade antiviraler.
Påbörja behandling så snabbt som möjligt
För att behandlingen ska ge bästa effekt ska den påbörjas tidigt – inom tre dygn efter att du fått symtom.
Sök därför vård så fort du upptäcker symtom som skulle kunna vara bältros. Ju tidigare bältrosbehandlingen påbörjas desto bättre skydd ger den mot långvariga komplikationer. Detta gäller särskilt dig som tillhör en riskgrupp.
Behandla symtomen med receptfria läkemedel
För dig som inte tillhör en riskgrupp kan det räcka med att du lindrar sina symtom med receptfria värktabletter och smärtlindrande salva.
Vaccination mot bältros kan vara en effektiv förebyggande åtgärd. Vaccin ger dig ett bra skydd mot att utveckla sjukdomen.
Förebyggande åtgärder
Skydda dig och andra genom att vaccinera dig
Vaccination är det enda sättet att förebygga bältros. Alla över 50 år rekommenderas att ta vaccin mot bältros.
Vaccination ger det bästa skyddet
Alla som haft vattkoppor kan få bältros senare i livet eftersom de två sjukdomarna orsakas av samma virus. När du haft vattkoppor ligger viruset vilande i kroppen och kan aktiveras när som helst under livet. Exakt vad som orsakar ett utbrott är oklart men de största riskfaktorerna är ålder och nedsatt immunförsvar. Det finns effektivt vaccin mot bältros. Du kan få bältros flera gånger, därför bör du vaccinera dig även om du haft sjukdomen. Rådfråga din vaccinatör om du är osäker på om vaccinet är lämpligt för dig.
Vaccin ger dig – och andra – ett bra skydd
Bältros kan ge långvariga komplikationer, särskilt om du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar. Ett försvagat immunförsvar är den främsta riskfaktorn för att utveckla bältros. Vaccination mot bältros har många fördelar. Du minskar risken för att utveckla sjukdomen och får lindrigare symtom om du ändå skulle bli sjuk. Du minskar även risken för att få allvarliga och långvariga komplikationer av sjukdomen. Eftersom personer som inte haft vattkoppor kan bli smittade av bältros (de utvecklar då vattkoppor) hjälper du till att skydda dem genom att vaccinera dig.
Livsstil och hemvård
Lindra symtomen hemma
Du som är under 50 år och får bältros men är frisk i övrigt, klarar dig ofta med hemvård. Du kan dock behöva receptfria läkemedel samt anpassa din livsstil för att lindra symtomen.
Du kan göra mycket själv
Innehåll
Bältros går oftast över av sig själv och du som är under 50 år, fullt frisk i övrigt och har lindriga symtom klarar dig ofta utan att behöva uppsöka läkare. Sjukdomen kan dock ge besvärliga symtom som behöver lindras. Du klarar dig långt på god hygien och receptfria läkemedel.
Lindra symtomen med receptfria läkemedel
Hudsmärta, feber och huvudvärk kan du behandla hemma med hjälp av receptfria, smärtstillande läkemedel. Du kan lindra klådan från blåsorna med hjälp av svalt vatten, alsolsprit eller kylbalsam, som också finns att köpa receptfritt på apotek. Använd inte salva med hydrokortison eftersom det kan göra att blåsorna lättare blir infekterade.
Var noga med din hygien
Blåsor som orsakas av bältros leder ofta till klåda. Kliar du dig mycket kan du få in bakterier i blåsorna så att de blir infekterade. Håll området rent för att minska risken för infektion. Tvätta huden med tvål och vatten minst en gång per dag och tvätta händerna ofta.
FAQ
Vad exakt som aktiverar viruset som orsakar bältros är oklart. Vi vet dock att alla som tidigare haft vattkoppor kan få bältros senare i livet. Här hittar du svaren på några vanliga frågor om bältros, som när och varför vi kan få det.
Varför får man bältros?
Bältros orsakas av samma virus som orsakar vattkoppor. Har du en gång haft vattkoppor kan du få bältros senare i livet. Infektionen ligger vilande i kroppen och kan blossa upp igen av olika faktorer, exempelvis ålder och nedsatt immunförsvar.
Här är några orsaker och riskfaktorer för bältros:
- Ålder: Personer över 50 år löper större risk att drabbas av bältros.
- Övriga sjukdomar som påverkar immunförsvaret.
- Vissa läkemedel, särskilt de som sänker ditt immunförsvar.
- Stress och andra emotionella påfrestningar, till exempel trauma
Alla som haft vattkoppor utvecklar inte bältros. Det är möjligt att få bältros flera gånger.
Är bältros farligt?
Bältros är sällan livshotande men symtomen är besvärliga och effekterna av bältros kan sitta i länge. Bältros kan i svåra fall leda till lunginflammation, hjärninflammation och stroke. Därför är det viktigt att rätt behandling påbörjas i god tid.
Ett försvagat immunförsvar är den främsta riskfaktorn för att utveckla bältros.
Smittar bältros?
Till skillnad från vattkoppor, som är en luftburen smitta, smittar bältros enbart via direktkontakt. Bältros är inte smittsamt mellan personer som tidigare haft vattkoppor. Däremot kan en person som aldrig haft vattkoppor smittas av någon med bältros och kommer vid smitta att insjukna i vattkoppor. Om mormor har bältros ska hon därför inte träffa ett barnbarn som inte haft vattkoppor.
Hur behandlas bältros?
Bältros går oftast över av sig själv men är du över 50 år eller har nedsatt immunförsvar kan du behöva läkemedel som bromsar virustillväxten, så kallade antiviraler. För att behandlingen ska ge bästa effekt ska den påbörjas inom tre dygn efter att du fått utslag. Tillhör du en riskgrupp eller känner dig väldigt sjuk ska du därför söka vård så fort du upptäcker symtom som skulle kunna vara bältros. Ju tidigare bältrosbehandlingen påbörjas desto bättre skydd ger den mot långvariga komplikationer. Detta gäller särskilt dig som tillhör en riskgrupp.
För dig som inte tillhör en riskgrupp kan det räcka med att du lindrar sina symtom med receptfria läkemedel som värktabletter och smärtlindrande salva. Undvik dock salva med hydrokortison eftersom det ökar risken för infektioner i blåsorna.
Hur kan jag förebygga bältros?
Vaccination ger ett mycket bra skydd och är det enda sättet att förebygga bältros. Det finns två olika varianter av bältrosvaccin. Den nyare varianten kan ges till personer med nedsatt immunförsvar. Den ger även ett betydligt högre skydd än den äldre varianten av vaccinet. Du behöver två doser av vaccinet för att få ett fullgott skydd. Det ska gå två till sex månader mellan den första och den andra dosen.
Genom att vaccinera dig minskar du även risken för att få allvarliga och långvariga komplikationer av sjukdomen.
Hur vet jag om jag har bältros?
De första symtomen på bältros är att huden blir känslig för beröring. Inom några dagar får du blåsor som kliar. Blåsorna är till en början klara men blir sedan mörkare. Blåsorna kan uppstå varsomhelst på kroppen men sitter oftast samlade på ena sidan av kroppen. Andra vanliga symtom är att känna sig allmänt sjuk och vara trött, yr och få huvudvärk och lätt feber.
En läkare kan ställa diagnosen bältros, oftast bara genom att titta på utslagen och ställa frågor om dina symtom. Du får även svara på frågor om du haft vattkoppor tidigare och om du har nedsatt immunförsvar. Någon provtagning eller ingående undersökning brukar inte behövas.
Vad är skillnaden mellan bältros och vattkoppor?
Bältros och vattkoppor orsakas av samma virus men det är två olika sjukdomar. Sjukdomarna har flera symtom som liknar varandra, som exempelvis huvudvärk, trötthet och blåsor. Vattkoppor orsakar vätskefyllda blåsor som kan sitta över hela på kroppen. Bältros visar sig i form av smärtsamma utslag som sitter i grupp på en begränsad del av kroppen.
Vattkoppor är vanligast hos barn medan bältros oftast drabbar personer över 50 år. Du kan inte få bältros om du inte haft vattkoppor. Har du vattkoppor kan du inte smitta någon som redan haft vattkoppor. Däremot kan du smitta någon som inte haft vattkoppor, både om du har bältros och om du har vattkoppor. Den personen blir då sjuk i vattkoppor.
Källor
Vill du veta mer om bältros? Här finns en lista över pålitliga källor och referenser för bältrosinformation.
Kontakt och support
Kontakta oss för rådgivning om bältrosvaccinet och andra vaccin.
Vi kan bältros! Både sjukdomen och vaccinationen mot den. Kontakta oss med dina frågor om bältros. Är du osäker på om du bör vaccinera dig? Vi ger dig rådgivning om bältros-vaccin och har nära samarbete med läkare för att säkerställa en säker vaccination.
Sociala medier och delningsmöjligheter
Vi delar regelbundet bältrosinformation i våra kanaler. Följ oss för uppdateringar och tips angående bältros.
Vet du någon som är i riskgruppen eller skulle behöva veta mer om bältros? Dela inlägget och sprid informationen vidare.