Grundskyddet som inkluderar stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B

Hepatit B Fördelar med grundskyddet Vaccinationsschema och rekommendationer Biverkningar och säkerhet

Vanliga frågor (FAQ)Källor Kontakt och support Sociala medier och delningsmöjligheter

Det allmänna vaccinationsprogrammet ger ett grundskydd mot flera olika allvarliga sjukdomar. bland annat ger det vaccin mot stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B.

Grundskydd mot tolv allvarliga sjukdomar

Inom det allmänna vaccinationsprogrammet i Sverige erbjuds vaccin till alla barn enligt ett vaccinationsschema. Vaccinet ges i olika doser och omgångar, där den första sprutan är på barnavårdscentral när barnet är sex veckor och den sista sprutan via elevhälsan i årskurs 8–9.

Vaccinationerna skyddar mot tolv olika sjukdomar som alla kan ge allvarliga skador eller vara livshotande. För de flesta sjukdomar är du genom barnvaccinationen skyddad livet ut, men vissa skydd behöver du fylla på i vuxen ålder.

De vaccin som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet är

difteri
kikhosta
stelkramp
polio
Hib – haemophilus influenzae typ b
pneumokocker
mässling
påssjuka
röda hund
rotavirus
hepatit B

Genom att vaccinera dig eller ditt barn hjälper du till att minska spridningen av dessa sjukdomar. Detta är till särskild hjälp för personer som av olika anledningar inte kan vaccinera sig.

Vuxna kan behöva komplettera sitt skydd

Beroende på när du fick ditt grundskydd kan det vara skillnad i vilka vaccin som ingick. Kontrollera särskilt ditt skydd inför utlandsresor. Före 2016 ingick till exempel inte hepatit B och du kan därför själv behöva komplettera ditt skydd med det vaccinet. Skyddet mot difteri, kikhosta och stelkramp behöver du fylla på i vuxen ålder.

2. Stelkramp:

Stelkramp är en livshotande sårinfektion. Ljuskänslighet och ihållande muskelkramper är några symtom på stelkramp. Stelkrampsvaccin ingår i grundskyddet men behöver uppdateras.

Stelkramp

Stelkramp är en livshotande sårinfektion som ger ihållande kramper i musklerna. Stelkramp kan leda till svåra andningsproblem som kräver intensivvård. Kontrollera om och när fick vaccin mot stelkramp för att vara säker på att du har ett bra skydd.

Gift som orsakar kramper

Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord, damm och avföring. Bakterien kan tränga in i kroppen genom sår, särskilt djupa sår. Bakterien producerar ett gift som påverkar nervsystemet och orsakar muskelkramper och spasmer. Inkubationstiden för stelkramp har stor variation och kan vara allt mellan tre dygn och tre veckor.

Symtom vid stelkramp

Stelkramp kan orsaka kramper i muskler, ofta börjar det i ansiktet och halsen och sprider sig sen till armar och ben. Kramperna gör att du kan få svårt att andas. Förutom kramperna kan du bli känslig för ljud och ljus.

Behandling av stelkramp

Stelkramp behandlas med hjälp av kramlösande medel, antibiotika och antikroppar, så kallade immunglobulin. Du kan även behöva sövas och få andningshjälp via respirator. Behandlingen kan ta flera veckor.

Vaccin mot stelkramp

Är du född i Sverige efter 1960 har du troligtvis fått vaccin mot stelkramp genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Skyddet behöver dock fyllas på vart 20:e år.

Om du inte fått stelkrampsvaccin tidigare behöver du flera doser.

Den första dosen kan tas närsomhelst.
Dos 2 tas en till två månader efter dos 1.
Dos 3 tas fem till tolv månader efter dos 2.
Dos 4 tar du för att bibehålla skyddet och den dosen tas fem till tio år efter dos 3. Efter dos 4 har du skydd mot stelkramp i 20 år.

3. Difteri:

Difteri är en livshotande infektion som ger symtom som halsont och andningsbesvär. Difterivaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet men behöver uppdateras vart 20:e år.

Difteri

Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift som skadar kroppens organ. Infektionen smittar mellan människor via saliv. Sjukdomen påverkar vanligtvis slemhinnorna i halsen och näsan och är livshotande om du inte får behandling. Difteri behandlas med antikroppar och antibiotika.

Giftet som bakterien utsöndrar kan sprida sig via blodet och skada flera organ i kroppen, till exempel hjärtat och njurarna och orsaka förlamning i nerver. Skydd mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet men behöver förnyas vart 20:e år.

Symtom vid difteri

Difteri börjar som en infektion i halsen och symtomen kan till en början liknas vid halsfluss. Du får feber, ont i halsen och svårt att svälja. Efter några dagar blir symtomen ofta blodig och varig snuva, hosta med slem och andningsbesvär.

Vaccin mot difteri

Skyddet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och sjukdomen är mycket ovanlig i landet. Ingen har smittats i Sverige på 25 år. Sjukdomen förekommer fortfarande i Afrika, Ryssland och Sydostasien.

Är du född efter 1940 har du troligtvis fått difterivaccin via det allmänna vaccinationsprogrammet men du behöver uppdatera ditt skydd vart 20:e år.

4. Kikhosta:

Kikhosta är en luftvägssjukdom som kan vara livshotande för spädbarn. Symtomen kan vara allt från mildare hosta till intensiva hostattacker som gör att du kräks. Det finns vaccin mot kikhosta.

Kikhosta

Kikhosta är en smittsam luftvägssjukdom som orsakar kraftiga hostattacker och kan vara särskilt allvarlig hos barn. För spädbarn kan kikhosta vara livshotande. Vaccin mot kikhosta ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet men behöver fyllas på senare i livet för att ge full effekt.

Symtom på kikhosta

Kikhosta smittar via droppar som sprids när du hostar eller nyser. Vanligast är att barn smittas av vuxna som inte vet om att de har kikhosta. Du kan vara smittsam i upp till sex veckor från första symtom. För att smittas krävs nära kontakt i mer än en timme med en infekterad person. De första symtomen brukar komma en till två veckor efter att du smittats.

Sjukdomsförloppet för kikhosta kan vara långt och utvecklas ofta i tre faser:

Den första fasen varar i ungefär en till två veckor och ger symtom som kan liknas vid en förkylning: hosta, snuva och mild feber.
Fas två pågår oftast i mellan tre och åtta veckor men den kan vara längre. I denna fas kommer intensiva hostattacker som kan vara så kraftiga att de leder till kräkningar. Ibland kan det vara svårt att andas mellan attackerna.
I fas tre avtar hostan gradvis men det kan ta lång tid att återhämta sig helt.

Behandling mot kikhosta

Kikhosta behandlas ibland med antibiotika, men den behandlingen behöver sättas in tidigt för att ha effekt. Om de kraftigare hostattackerna kommit, har antibiotika ingen effekt. Då kan istället sjukhusvård med andningshjälp behövas.

Vaccin mot kikhosta

Kikhostavaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet så alla barn erbjuds vaccinet via barnavårdscentral och elevhälsan. Den första dosen får barnet vid tre månader. Innan barnet fått den andra dosen vid fem månader kan en infektion med kikhosta bli allvarlig och ibland livshotande.

Att vaccinera sig mot kikhosta hjälper till att begränsa spridningen av sjukdomen och skyddar dem som riskerar att bli riktigt sjuka. Vaccinet rekommenderas till alla men särskilt till barn och gravida. Om du vaccinerar dig mot kikhosta när du är gravid är ditt barn skyddat i flera månader efter födseln.

Gravida erbjuds idag gratis vaccin mot kikhosta, difteri och stelkramp. Vaccinet kan tas från gravidvecka 16 men det är ingen nackdel att vänta till efter vecka 20 med vaccinationen. När mamman vaccineras förs antikroppar över till fostret och skyddar bebisen under de första tre månaderna. Då är barnet är tillräckligt gammalt att vaccineras i barnvaccinationsprogrammet.

Skyddet du får mot kikhosta genom det allmänna vaccinationsprogrammet håller i fem till tio år. Därför kan du behöva fylla på med fler doser för att bibehålla skyddet. Du kan bli smittad med kikhosta även om du är vaccinerad eller har haft sjukdomen förut, men symtomen blir oftast lindrigare.

5. Mässling:

Mässling är mycket smittsamt och orsakar utslag och hög feber. Det kan vara livshotande om viruset drabbar hjärnan eller lungorna. Mässlingsvaccinet ger dig ett bra skydd mot sjukdomen.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som orsakar utslag och hög feber. Sjukdomen kan vara allvarlig och till och med livshotande. Mässling kan leda till inflammation i lungor, öron och bihålor och i extrema fall även hjärnan.

Spridning

Mässlingsviruset sprids genom droppar i luften när en smittad person hostar eller nyser. Det räcker att du är i samma rum som en person som är infekterad och viruset kan finnas kvar i rummet i två timmar efter den smittade.

Behandling

Det finns inget botemedel mot mässling, utan behandling fokuserar på symtomen. Febernedsättande läkemedel kan underlätta. Det kan vara skönt att vara i ett svalt och mörkt rum.

Vaccination mot mässling

Mässling var vanligt i Sverige före 1960-talet. Mässlingsvaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sen 1971. Mellan 1971 och 1982 erbjuds endast en dos av vaccinet, vilket inte ger ett livslångt skydd. Är du född under denna period kan du behöva boosta ditt skydd med en till dos.

Sjukdomen är i dag mycket ovanligt i Sverige men sprids fortfarande i vissa delar av världen. Du bör därför kontrollera ditt mässlingsskydd inför en utlandsresa. Även inom Europa ökar fallen av mässling då fler väljer att inte vaccinera sig eller sina barn.

Vissa grupper bör inte vaccinera sig mot mässling, till exempel gravida eller personer som har nedsatt immunförsvar. Genom att vaccinera dig eller ditt barn hjälper du till att hålla smittspridningen nere och skydda även dem som inte kan vaccinera sig. Rådfråga din vaccinatör om du är osäker på om du borde vaccinera dig.

6. Hepatit B:

Hepatit B smittar via blod och andra kroppsvätskor. Infektionen orsakar inflammation på levern med symtom som gul hy och extrem trötthet. Hepatit B-vaccinet ger ett bra skydd.

Hepatit B

Hepatit B är en virusinfektion som orsakar en inflammation på levern. Hepatit B smittar via blod och andra kroppsvätskor. Barn födda efter 2016 har grundskydd mot hepatit B genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Vuxna kan behöva vaccinera sig om de är i riskgrupp för att smittas. Viruset kan överleva i upp till en vecka även i torkat blod, rekommenderas vaccination. Hepatit B kan till exempel smitta via pedikyr om inte instrumenten är tillräckligt rengjorda.

Symtom

En infektion med hepatit B ger oftast till en början klassiska infektionssymtom: feber, trötthet, huvudvärk och ont i leder. Efter ungefär en vecka får du mörkare urin, ljusare avföring och din hy och dina ögonvitor får en gulaktig nyans, så kallad gulsot. Gulsot syns tydligare ju ljusare hy du har. All gulsot beror inte på hepatit B, till exempel varianten nyfödda barn ofta får. Den är inte smittsam.

Det är vanligt att inte får några symtom alls på hepatit B: Ungefär hälften av alla vuxna och nästan inga barn under fem år får symtom. Du kan därför ha sjukdomen länge utan att märka det.

Smittspridning

Hepatit B smittar via blod och andra kroppsvätskor. Vanligast är att det överförs via oskyddat sex, delade nålar eller från mamma till barn vid förlossningen. Men då Hepatit är mycket smittsamt och mycket små virusmängder behövs kan du ha otur och smittas i samband med nagelvård eller tatuering. Alla gravida i Sverige testas för hepatit B. Eftersom infektionen inte alltid ger symtom, kan du smitta andra utan att veta om att du har sjukdomen.

Långvariga komplikationer

Hepatit B orsakar en inflammation på levern. Levern är ett livsviktigt organ som hjälper kroppen att rensa ut gifter. Fungerar inte levern som den ska, kan du få allvarliga följdsjukdomar. Hepatit B kan leda till levercancer senare i livet.

Hepatit finns i akut och kronisk form. Den akuta formen läker ofta ut av sig själv. Kronisk hepatit B kan vara du ha livet ut och du är smittsam så länge du har infektionen, även om du själv inte märker av den. Infektionen räknas som kronisk om den finns kvar i kroppen efter sex månader.

Vaccination

Hepatit B är ovanligt i Sverige men i vissa delar av Afrika, Sydamerika och Asien bär så många som 20 procent av befolkningen på smittan. Därför rekommenderas du att vaccinera dig mot hepatit B inför en utlandsresa.

Hepatit B-vaccin ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet sen 2016, så barn födda senare erbjuds skyddet via barnavårdscentralen och elevhälsan.

Vaccinet tas i tre doser under sex månader och efter tredje dosen är du skyddad livet ut. Hepatit B-vaccinet ger sällan biverkningar men du kan bli lite öm där du får sprutan.

Kombinationsvaccin mot hepatit A och B

Det finns ett kombinationsvaccin som skyddar mot både hepatit B och hepatit A. Det vaccinet heter Twinrix. Hepatit A är också en inflammation på levern kan smitta via mat och dryck som hanterats av en smittad person eller via förorenat vatten. Hepatit A ger likande symtom som hepatit B men är inte sällan lika allvarlig och den kan inte bli kronisk.

7. Fördelar med grundskyddet:

Det finns många fördelar med grundskyddet, både för dig själv och för samhället. Genom grundskyddet vaccinerar du dig mot stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B, som alla är allvarliga sjukdomar.

Därför bör du hålla ditt skydd uppdaterat

Vaccination skyddar både dig som individ och samhället i stort. När vi håller smittspridningen av allvarliga sjukdomar nere, minskar vi även trycket på hälso- och sjukvården.

Bra skydd för dig själv

Genom att underhålla ditt grundskydd får du ett bra skydd mot flera allvarliga sjukdomar, till exempel difteri. Difteri har en hög dödlighet: 1 av 10 dör även om de får behandling.

Om du mot förmodan ändå skulle bli smittad med en sjukdom som ingår i grundskyddet är risken för att du blir svårt sjuk väldigt liten.

Bra skydd för samhället i stort

När tillräckligt många i ett samhälle är vaccinerade och därmed immuna mot en specifik sjukdom uppstår så kallad flockimmunitet. Det gör att smittspridningen minskar eller till och med stoppas helt. Man brukar säga att 95 procent av befolkningen behöver vara vaccinerad för att vi ska nå flockimmunitet.

Vissa personer kan av olika anledningar inte vaccinera sig. Det kan till exempel vara på grund av ålder, hälsoskäl eller allergi mot något i vaccinet. Genom att vaccinera dig och bidra till flockimmunitet skyddar du alltså både dig själv och andra. Särskilt personer som löper stor risk att smittas och bli allvarligt sjuka av sjukdomen.

Vaccinationer minskar spridningen av sjukdomar över nationsgränser och minskar risken för pandemier.

8. Vaccinationsschema och rekommendationer:

Barn i Sverige får skydd genom ett särskilt vaccinationsschema. Vuxna kan behöva fylla på eller komplettera med vaccin mot stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B.

Rekommenderat vaccinationsschema för grundskyddet

I Sverige vaccineras barn genom det nationella vaccinationsprogrammet hos barnavårdscentralen och elevhälsan. Vilka vaccin som ingår i grundskyddet har ändrats sen programmet infördes på 1940-talet. Därför kan skyddet skilja sig åt beroende på när du är född. Är du född innan ett specifikt vaccin togs med i det nationella vaccinationsprogrammet har du alltså kanske inte ett skydd mot sjukdomen. Då kan du behöva komplettera. Vissa vaccin behöver även påfyllnadsdoser.

Din ålder kan avgöra vilket skydd du har

I det nuvarande barnvaccinationsprogrammet ingår skydd mot tolv allvarliga sjukdomar. I listan nedan ser du vilka vaccin som ingår samt vilket år det togs med i grundskyddet samt om påfyllnadsdoser behövs.

Difteri: i grundskyddet sen 1940-talet, påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år.
Kikhosta: i grundskyddet mellan 1950 och 1979 samt efter 1996. Vissa grupper behöver fylla på skyddet.
Stelkramp: i grundskyddet sen 1950-talet. Påfyllnadsdos rekommenderas vart 20:e år.
hepatit B: i grundskyddet sen 2016
Mässling: i grundskyddet sen 1971
Påssjuka: i grundskyddet sen 1982
röda hund: i grundskyddet sen 1982
Polio: i grundskyddet sen 1965
Hib: i grundskyddet sen 1993.
Pneumokocker: i grundskyddet sen 2009
rotavirus: i grundskyddet sen 2019

Genom att vaccinera dig eller ditt barn hjälper du till att minska spridningen av dessa sjukdomar. Detta är till särskild hjälp för personer som av olika anledningar inte kan vaccinera sig.

Vaccinationen sker i omgångar

Vaccinationen sker enligt ett vaccinationsschema som går efter barnets ålder. Den första sprutan som ges är vaccin mot rotavirus när barnet är sex veckor. Vaccinationsprogrammet är klart i och med den femte och sista dosen av kombinationsvaccinet mot difteri, stelkramp och kikhosta som ges i årskurs 8–9.

Vaccinationsschemat i Sverige ser ut så här:

6 veckor: dos 1 mot rotavirus
3 månader: dos 2 mot rotavirus, dos 1 mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib och pneumokocker
5 månader: dos 3 mot rotavirus, dos 2 mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib och pneumokocker
12 månader: dos 3 mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib och pneumokocker
18 månader: dos 1 mot mässling, påssjuka och röda hund
5 år: dos 4 mot difteri, stelkramp, kikhosta, och polio
Årskurs 1–2: dos 2 dos mot mässling, påssjuka och röda hund
Årskurs 5: dos 1+2 mot HPV

Årskurs 8–9: dos 5 mot difteri, stelkramp, kikhosta

9. Biverkningar och säkerhet:

Vaccin är säkra och ger sällan svåra biverkningar. Det gäller alla vaccin inom grundskyddet och du kan känna dig trygg när du vaccinerar dig mot exempelvis stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B.

Vaccin – ett säkert sätt att skydda dig själv och andra

Vaccin är ett säkert sätt att skydda sig mot allvarliga och smittsamma sjukdomar. Genom att vaccinera dig och underhålla ditt grundskydd får du ett bra skydd mot flera allvarliga sjukdomar. Du hjälper även till att skydda personer som inte kan vaccinera sig på grund av exempelvis ålder, svagt immunförsvar eller allergier mot vaccinet.

När omkring 95 procent av befolkningen är vaccinerad uppnås så kallad flockimmunitet. Det gör att smittspridningen minskar eller helt stoppas. Vaccinationer minskar spridningen av sjukdomar över nationsgränser och minskar risken för pandemier.

Kontrolleras och godkänns av myndigheter

Alla vaccin testas mycket noggrant, eftersom de ges till friska personer. Läkemedelsverket bestämmer vilka vaccin som är godkända att säljas och följer upp effekter av vaccinet. Folkhälsomyndigheten bestämmer vilka vaccin som ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet.

Biverkningar är ovanligt

Vaccin fungerar så att en liten dos av en viss sjukdom ges för att förbereda immunförsvaret på en eventuell smitta. Om du sen blir smittad vet ditt immunförsvar redan hur det ska bekämpa just den infektionen.

Allvarliga reaktioner på vaccin är ovanligt och beror oftast på en allergi mot något i vaccinet. En allergisk reaktion mot vaccin kommer i så fall direkt efter att du fått sprutan. Vaccinatören har beredskap för att kunna hantera det. Du kan alltid fråga din vaccinatör om du undrar över biverkningar för ett specifikt vaccin.

Vanliga frågor (FAQ)

Vaccin är ett säkert sätt att skydda sig mot allvarliga och smittsamma sjukdomar. Genom att vaccinera dig och underhålla ditt grundskydd får du ett bra skydd mot flera allvarliga sjukdomar. Här hittar du svaren på några vanliga frågor om vaccin och grundskyddet, som när och varför du bör hålla det uppdaterat.

Hur ofta bör grundskyddet uppdateras?

Vilka vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet har ändrats sen programmet infördes. När du är född kan alltså påverka vilka vaccin du fått. För difteri, stelkramp och kikhosta behövs påfyllnadsdoser för att du ska ha ett fullgott skydd.

Difteri och stelkramp: påfyllnadsdos vart 20:e år.
Kikhosta: Påfyllnadsdos vart femte till vart tionde år.

Är det säkert att ta grundskyddsvaccinerna?

Ja, vaccin är bland de mest kontrollerade läkemedel som finns. De testas mycket noggrant, eftersom de ges till friska personer. Läkemedelsverket bestämmer vilka vaccin som är godkända att säljas och följer upp effekter av vaccinet. Folkhälsomyndigheten bestämmer vilka vaccin som ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet.

Precis som med alla läkemedel kan vaccin ge vissa biverkningar. De brukar vara milda och vissa får inga biverkningar alls. Ofta kan du bli öm precis där du fått sprutan. Ibland får du lätta influensaliknande symtom som feber. Allvarliga reaktioner på vaccin är mycket ovanligt och beror oftast på en allergi mot något i vaccinet.

Finns det någon anledning att inte vaccinera sig?

För vissa personer rekommenderas inte vaccination. Det kan vara av medicinska skäl som exempelvis cancerbehandling eller sänkt immunförsvar. Vissa vaccin rekommenderas inte till gravida.

Fråga din vaccinatör om du bör vaccinera dig.

Varför ska grundskyddet hållas uppdaterat?

Vissa vaccin som ingår i grundskyddet behöver påfyllnadsdoser senare i livet för att ge ett fullt skydd.

Hur vet jag när jag behöver uppdatera mitt grundskydd?

Följ det rekommenderade vaccinationsschemat för respektive vaccin. Många vaccin ger skydd livet ut, andra behöver regelbundna påfyllnadsdoser. Vilka vaccin du fått genom det allmänna vaccinationsprogrammet beror på när du är född. Du kan också behöva så kallade booster-doser av vissa vaccin när du till exempel ska resa till vissa länder eller blir gravid.

För att ta reda på vilka vaccin du fått kan du fråga den vårdgivare som genomförde vaccinationen.

Referenser och källor

Vill du veta mer om grundskyddet som inkluderar vaccin mot stelkramp, difteri, kikhosta, mässling och hepatit B? Här finns en lista över pålitliga källor och referenser för vaccininformation.

Kontakt och support

Kontakta oss för rådgivning om grundskyddet och andra vaccin.

Vi kan vaccin! Både sjukdomen och vaccinationen mot den. Kontakta oss med dina frågor om bältros. Är du osäker på om du bör vaccinera dig? Vi ger dig rådgivning om bältros-vaccin och har nära samarbete med läkare för att säkerställa en säker vaccination

Sociala medier och delningsmöjligheter

Vi delar regelbundet vaccininformation i våra kanaler. Följ oss för uppdateringar och tips angående grundskyddet.

Saknar du något vaccin eller ska du resa utomlands? Vaccinera dig eller uppdatera ditt grundskydd. Dela inlägget och sprid informationen vidare.