Antalet smittade med denguefeber ökar globalt – och därmed ökar också risken för resenärer. Sjukdomen sprids via myggor och kan ge allt från milda, influensaliknande symtom till allvarliga, livshotande komplikationer i form av blödningsbenägenhet och chock.
Det finns inte någon specifik behandling mot denguefeber. Sjukdomen kan förebyggas på två sätt; skydd mot myggstick och med vaccination. Vaccination mot Denguefeber rekommenderas till dig som tidigare haft Dengue eller om du ska vistas längre perioder i områden med utbredd smitta.
Vad är denguefeber
Denguefeber är en virussjukdom som överförs till människor via myggbett. Det är framför allt Aedes-myggan (Aedes aegypti) som sprider viruset. Dessa myggor trivs i varma områden med hög luftfuktighet och de lägger sina ägg i stillastående sötvatten. När en mygga sticker en person som är smittad med denguefeber kan den själv bli smittad och sedan föra viruset vidare till andra människor som den sticker.
Särskilt utmärkande för Aedes-myggan är att:
- De sticker främst under dagtid, särskilt tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen
- De vistas ofta inomhus eller nära bebodda områden
- De förökar sig och trivs bäst i tätbebyggda miljöer
- De lägger sina ägg i små vattenansamlingar, till exempel i blomkrukor, hinkar och hängrännor
Eftersom myggan kan smitta flera personer i följd, kan ett enstaka fall av denguefeber snabbt leda till lokal spridning – särskilt i tätbefolkade områden med begränsad tillgång till rent vatten och effektiv bekämpning av myggor.
Denguefeber förebyggs därför inte bara genom personligt skydd, utan också genom att minimera myggans livsmiljöer och på så sätt bryta smittkedjan.
Var i världen finns risk för denguefeber?
Denguefeber förekommer i tropiska och subtropiska områden i över 125 länder och är en av de vanligaste virusinfektionerna som sprids via insekter. Enligt WHO lever cirka 40% av världens befolkning i områden där det finns risk att smittas med denguefeber.
Risken för smitta är störst i Syd- och Centralamerika, Stillahavsområdet och Sydostasien. De flesta turister från Västeuropa smittas i Sydostasien, särskilt vid resor till populära destinationer som Thailand, Malaysia, Indonesien och Filippinerna.
Viruset förekommer även i delar av Afrika och Karibien, en ökning har noterats i asiatiska länder som Indien och Pakistan.
Myggorna är vanliga i stadsområden, men förekommer även på landsbygden och i skogsmiljöer. Mygglarver kläcks i stillastående vatten och i städer är vattenpölar, vattenbehållare, gamla bildäck, burkar med mera vanliga platser för förökning. Antalet fall av denguefeber ökar också under regnperioden.
På grund av klimatförändringar och stigande temperaturer har det under de senaste åren även rapporterats fler fall av smitta i Sydeuropa. Populära turistmål som Frankrike, Italien, Kroatien, Spanien, Portugal och Grekland har drabbats. Vaccination mot denguefeber rekommenderas dock inte vid resor till dessa länder.
Find mere information om specifikke anbefalinger til rejsevacciner her.
Hitta mer information om specifika rekommendationer för resevaccinationer här
Hur stor är risken att smittas?
Antalet fall av denguefeber har ökat under de senaste åren, samtidigt som Aedes-myggan sprider sig till allt fler områden. År 2000 rapporterades en halv miljon fall globalt, medan siffran år 2019 hade stigit till 5 miljoner. Under de första fyra månaderna av 2024 hade antalet fall redan överstigit 7 miljoner – tre gånger fler än under samma period 2023. Det visar hur spridningen av denguefeber har accelererat. Totalt rapporterades över 14 miljoner fall och mer än 10 000 dengue-relaterade dödsfall globalt under 2024.
Det innebär att även antalet turister som smittas med denguefeber ökar, särskilt eftersom vi reser allt oftare till tropiska destinationer. Det uppskattas att risken att smittas vid resa till tropikerna är mellan 0,5–0,8 % per månad.
Symtom på denguefeber – vad bör du vara uppmärksam på?
Denguefeber visar sig vanligtvis 4–10 dagar efter ett myggstick. De flesta får ett relativt lindrigt sjukdomsförlopp med influensaliknande symtom, men 1–2 % utvecklar svår denguefeber med blödningsbenägenhet och chock. Dödsfall är mycket ovanliga.
Det är därför viktigt att känna igen symtomen, särskilt om du har rest i områden med känd smittrisk.
Vanliga symtom inkluderar:
- Plötsligt insättande hög feber
- Huvudvärk – ofta lokaliserad bakom ögonen
- Kraftiga muskel- och ledsmärtor
- Trötthet och svaghet
- Hudutslag (ofta efter 2–5 dagar)
- Illamående eller kräkningar
Symtomen varar vanligtvis i 5–7 dagar, men tröttheten kan kvarstå längre än så.
Allvarliga former:
Dengue hemorragisk feber och denguefeber med chocksyndrom
I sällsynta fall kan sjukdomen utvecklas till en allvarlig form med:
- Blödningar från näsa, tandkött eller under huden
- Blodtrycksfall
- Vätskeansamling och organsvikt
- Risk för dödligt förlopp, särskilt hos barn, äldre och personer som tidigare haft denguefeber
Risken för allvarlig dengufeber är större om du tidigare har haft sjukdomen eller om du är äldre med bakomliggande sjukdom.
Risken för allvarlig sjukdom är förhöjd för personer som haft denguefeber tidigare.
När bör du söka vård?
Om du får feber, hudutslag, blödningsbenägenhet eller kraftiga smärtor inom 14 dagar efter att du har utsatts för misstänkt smitta bör du kontakta en läkare med erfarenhet av tropikmedicin. En tidig bedömning kan vara avgörande för korrekt behandling och uppföljning.
Hur behandlas denguefeber?
Det finns ingen medicinsk behandling som specifikt riktar sig mot denguefeber. Behandlingen fokuserar därför på att lindra symtomen, och milda sjukdomsförlopp kan behandlas med receptfri smärtstillande och febernedsättande medicin, såsom paracetamol.
Allvarligare sjukdomsfall kräver sjukhusvård.
Vem löper störst risk vid denguefeber?
Även om de flesta fall av denguefeber inte leder till allvarliga komplikationer finns det vissa grupper som har ökad risk för ett mer allvarligt sjukdomsförlopp. Risken påverkas av personens ålder, immunstatus och tidigare exponering för denguevirus.
Resenärer utan tidigare immunitet
Personer som inte tidigare har haft denguefeber – vilket gäller de flesta svenskar – saknar naturligt immunförsvar mot viruset. Det innebär att även en första infektion kan ge tydliga och kraftiga symtom. Vid en andra infektion med en annan virusvariant (serotyp) ökar risken för allvarliga komplikationer som blödningar och cirkulationschock.
Personer som tidigare haft denguefeber
Om du tidigare har haft denguefeber ökar risken för allvarlig sjukdom markant om du smittas av en ny dengueinfektion med en annan virusvariant (serotyp). Denna risk ökar dock först sex månader efter genomgången infektion. Immunsystemets reaktion på den nya infektionen kan i vissa fall förvärra sjukdomsförloppet – ett tillstånd som kallas antikroppsberoende förstärkning.
Barn och äldre
Små barn och äldre har generellt ett mer sårbart immunförsvar vilket kan öka risken för allvarliga sjukdomsförlopp och komplikationer. Barn är dessutom mer benägna att utveckla dengue hemorragisk feber.
Personer med underliggande sjukdomar
Människor med kroniska sjukdomar – till exempel diabetes, hjärt-kärlsjukdomar eller nedsatt immunförsvar – har ökad risk för komplikationer vid denguefeber. Detsamma gäller gravida, där sjukdomen kan påverka både den gravida och fostret. Denguevaccin kan ej ges till personer med nedsatt immunförsvar, gravida eller ammande.
Få din denguevaccination hos oss
Planerar du att resa till ett område med risk för denguefeber? Då kan du tryggt och enkelt vaccinera dig mot denguefeber hos oss. Vi erbjuder vaccination som skyddar mot denguefeber och rekommenderas för både vuxna och barn från 4 års ålder.
För personer som tidigare haft denguefeber (seropositiva) ger vaccinet skydd mot alla fyra typer av denguevirus. För personer som inte tidigare haft denguefeber (seronegativa) ger vaccinet skydd mot typ 1 och 2. Studier pågår om hur stort skydd man får mot typ 3 och 4. Globalt har över 15 miljoner doser administrerats.
Hos oss möts du av medicinskt kunnig personal som kan ge råd om huruvida vaccinet är relevant för just dig. Vi utgår från din hälsa, destination, restid och eventuell tidigare smitta med denguefeber.
Så går det till:
- Du bokar tid online
- Vi gör en bedömning av din resa och din hälsosituation
- Vaccinet ges i två doser med tre månaders mellanrum, men en första dos kan ges senast 14 dagar före avresa
- Du är skyddad under hela vistelsen i riskområdet
Så skyddar du dig mot myggbett och förebygger denguefeber
Även om vaccination är ett viktigt skydd mot denguefeber, är det inte den enda förebyggande åtgärden. Eftersom viruset sprids via myggor – och de är aktiva även under dagtid – är det avgörande att skydda sig mot stick under hela den ljusa delen av dygnet.
Här är de viktigaste försiktighetsåtgärderna du bör vidta:
- Använd myggmedel med dokumenterad effekt
Applicera myggmedel med aktiva ämnen som DEET (20–50 %), eller Saltidin. Stryk ut på alla exponerade hudområden – och upprepa vid behov. Du kan både köpa myggspray med 40 % DEET och vattenfast myggmedel med Saltidin på alla våra kliniker. - Täck kroppen
Bär ljusa, tätvävda kläder som täcker armar och ben – särskilt under tidiga morgontimmar och vid skymning, då Aedes-myggan är som mest aktiv. - Sov myggsäkert
Även om Aedes-myggan är dagaktiv kan det vara en fördel att sova under ett impregnerat myggnät – särskilt om du sover i öppna eller dåligt isolerade rum utan luftkonditionering. - Undvik myggans tillhåll
Myggor lägger ägg i små vattenansamlingar. Undvik därför att ha vatten stående i behållare, krukor, burkar eller liknande i närheten av där du vistas. - Var uppmärksam under riskperioder
Myggor förökar sig snabbast under regnperioden och vid hög luftfuktighet. Under dessa perioder är risken för smitta högre och behovet av konsekvent skydd ännu viktigare.Effektivt skydd mot myggstick kan med fördel kombineras med vaccination om du reser till områden med känd smittrisk. Det ger det bästa skyddet mot Denguefeber.