Vattkoppor

Vad är vattkoppor

Vattkoppor, även känt som Varicella, är en mycket smittsam sjukdom som främst drabbar barn.        I Sverige smittas cirka 97 % av befolkningen med vattkoppor före 12 års ålder, och 99 % har haft sjukdomen innan de fyller 20 år. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet.

Vattkoppor är en luftburen smitta vilket gör den till ett av våra smittsammaste virus. Den sprids lätt genom direkt kontakt eller via luftburna droppar från hosta och nysningar. De flesta utvecklar symtom som feber, trötthet och det karakteristiska kliande utslaget med små blåsor över hela kroppen. Vattkoppor är oftast en mild sjukdom hos barn, men kan i sällsynta fall leda till komplikationer som hudinfektioner, hjärnhinne eller lunginflammation.

Vattkoppor kan vara särskilt farligt för vuxna samt barn med nedsatt immunförsvar. Ca 2 personer av 1000 insjuknade behöver sjukhusvård på grund av komplikationer kopplade till vattkoppor.

Efter smitta tar det cirka två veckor innan de första symtomen uppträder, såsom feber och huvudvärk. Därefter uppstår röda utslag på överkroppen som snabbt sprider sig som kliande, vätskefyllda blåsor till ansikte, hårbotten, armar och ben. Vissa får även blåsor i munnen, ögonen och på könsorganen. Antalet blåsor varierar kraftigt från person till person, och vissa får mycket få eller inga alls.

Sjukdomen varar vanligtvis i cirka en vecka. Man behöver vara hemma så länge kopporna är vätskande. Efter tillfrisknandet finns viruset kvar i kroppen och kan senare i livet återkomma som bältros.

Behandling av vattkoppor

De flesta fall av vattkoppor går över av sig själva inom 1–2 veckor, men i enskilda fall kan behandling behövas för att lindra symtomen.

För både barn och vuxna kan det vara hjälpsamt att använda antihistaminer för att minska klådan samt smärtstillande medicin för feber och obehag. Om smärtlindring behövs är det viktigt att undvika ASA (acetylsalicylsyra), som till exempel Treo, eftersom det kan leda till en sällsynt men allvarlig komplikation som kallas Reyes syndrom.

Hos vuxna och personer i riskgrupper kan antivirala läkemedel vara nödvändiga för att minska sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet.

Symptom

• Feber
• Slöhet
• Små röda prickar
• Blåsor som vätskar sig
• Intorkade blåsor med skorpa

Vad kan du göra själv?

• Ta av kläderna om temperaturen är hög
• Drick rikligt med vätska, särskilt vid hög feber
• Klipp naglarna för att undvika att riva upp blåsorna
• Använd zinksalva, zinkspray eller annan lindrande kräm på vattkopporna för att dämpa klådan

Vem kan smittas av vattkoppor?

Vattkoppor är en barnsjukdom, men även vuxna kan drabbas. Vanligtvis smittas barn i förskoleåldern eller under de första skolåren. Det är oftast barnens nära umgänge med jämnåriga kamrater som gör att de smittar varandra.

Vattkoppor är extremt smittsamt, och om ditt barn visar symtom på sjukdomen bör du hålla det hemma från förskola eller skola, så att andra barn inte riskerar att smittas. Vattkoppsvaccin ger ett bra skydd och redan en dos förebygger smitta.

Personer med nedsatt immunförsvar riskerar att få ett allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av vattkoppor. Du kan bara få sjukdomen en gång, så om du som person med svagt immunförsvar redan har haft vattkoppor behöver du inte oroa dig. Har du däremot inte haft sjukdomen som barn bör du överväga att vaccinera barnen i din omgivning och om det är möjligt även dig själv – särskilt om du ofta är i kontakt med små barn, där smittorisken är som störst.

Symtomen på vattkoppor kan variera, men vanligtvis får barnet kliande utslag, röda prickar och blåsor. De flesta barn får också feber när de drabbas av vattkoppor. Har du haft vattkoppor en gång är du immun resten av livet.

Vem bör vaccineras?

Resecentrum Vaccinationer erbjuder vaccination mot vattkoppor till personer som önskar skydd.
Vissa grupper är mer utsatta än andra. Barn och vuxna som inte tidigare haft vattkoppor och som är nära anhöriga till en person med nedsatt immunförsvar bör vaccineras.
Vuxna som inte haft vattkoppor bör också vaccineras, eftersom risken för komplikationer ökar med åldern, och eftersom vattkoppor under graviditet innebär en risk för både mor och barn.
Personer som inte tidigare haft vattkoppor och som ska påbörja immundämpande behandling kan med fördel vaccineras minst 4 veckor innan behandlingsstart.

Vaccination kan i enstaka fall påbörjas när bebisen är 9 månader med rekommenderas från ett års ålder.

Försiktighetsåtgärder

Eftersom det rör sig om ett levande, försvagat vaccin kan smitta i mycket sällsynta fall överföras från en vaccinerad person till en icke-immun person. Detta gäller särskilt om den vaccinerade utvecklar vattkoppsutslag efter vaccination.

Vaccindosering

Grundvaccinationen består av två doser. Den andra dosen rekommenderas tidigast 6 veckor efter den första.

Vem bör inte vaccineras?

• Personer med allvarlig immunbrist (efter individuell bedömning)
• Vid akut sjukdom med feber över 37,5 °C bör vaccinationen skjutas upp
• Personer som tidigare haft allvarliga biverkningar av vaccin
• Personer med allergi mot ett eller flera av vaccinets innehållsämnen
• Personer med aktiv, obehandlad tuberkulos
• Personer som vaccinerats med ett annat levande, försvagat vaccin inom de senaste 4 veckorna
• Gravida

Skyddets varaktighet

Två doser behövs för långvarigt skydd. Idag finns inga data om att vaccinet behöver boostas.